Marginaler finns det ju även gott om i fotbollen. Zlatans mål mot Ungern borta är också ett exempel på tidsmarginal, fast åt rätt håll för Sverige. Dennis fick ett gult i söndags i matchen mot Lunden för att han sa till domaren snällt och vänligt att hela bollen faktiskt inte var utanför linjen, är lika med avståndsmarginalsproblem.
Det samma hände ju för Blåvitt mot Mjäll-by (snöar det mycket där eller?). Bollen var ju tydligt inne men domaren dömde inte så, det klassiska avståndsmarginalsproblemet finns alltså även i Blekinge (Hur blek var han Inge egentligen?).
Men den hittills mest klassiska avståndsmarginalsdiskussionen i fotbollssammanhang måste ju ändå uppkommit 1966. VM-final. Förlängning. England mot Västtyskland. Geoff hurst drar på för kung och fosterland (eller i hans fall; drottning och fosterdel av land) och bollen går i ribban och ner mot marken. Om den marken var belägen innanför eller utanför mållinjen vet ingen än idag. Domaren dömde mål, England blev jätteglada, VM spelades ju i England -66 så de flesta på Wembleys stora läktare blev också glada. Mer info kan ni hitta här: http://svt.se/2.49753/1.589387/1966_-_var_bollen_inne
Det jag låser mig vid är att det är mycket lättare att komma ihåg när marginalerna är emot en är. Kan ni komma på några andra kända marginaler, skriv en kommentar!
/Jonatan Borg
Jag vet inte om Dennis sa till domaren så snällt och vänligt dock =)
SvaraRaderaWassberg vann ett os-guld med en hundradel innan de tog bort hundradelarna i skidor. Det var ganska små marginaler...
SvaraRaderaMen om man skall snacka fotboll så måste matchen mellan Sverige-Rumänien i vm-94 ta priset. Sverige var ju först bara ett par minuter från att vinna matchen och sen bara ett par minuter från att förlora den...